labrador wachtel & borderterrier
Menu 

Hej igen.

Glädjande att meddela att Enya är jättepigg. Hon ligger till största delen i buren i köket och får vara lös liten stund emellanåt men vi är lite försiktiga med det eftersom hundars sjävbevarelsedrift skiljer sig en del från den vi människor är begåvade med. Hon får antibiotika och metacam, det sista som pain killer. Verkar göra bra nytta så det ser ljust ut. Snällt av alla er som hört av sig och undrat över hur det gått.

Jakt igår hos Henrik och Sofia. Vi sköt fasaner igen och solen sken och goda vänner och vinter och egen bössa och mycket glädje (och skadeglädje) Händer ju att nån bommar, eller hur? Henrik beskriver mig som otroligt trigger happy, men man ska inte kasta sten i glashus tycker jag.
Mirjam sköt också och hon börjar tycka det är riktigt roligt så nu blir det fokus på skytte och bössinpassning i sommar.

Sen är det ju så också att hundarbete kan uppmuntra en hel del. Både bra och dåliga insatser, så också ovanliga insatser. Nisse gjorde en sådan igår. Ovanlig alltså. Efter att flera försök med olika hundar att få dom att apportera en duva som ramlat uppe på ett tak så höjdes röster för att jag skulle ta fram Nisse. Endast i undantagsfall tar jag fram honom och det är för det mesta när någon i stort sett omöjlig uppgift ska utföras. Dom tidigare hundarna hade visat tendens till höjdrädsla men Nisse skulle aldrig visa någon form av rädsla. Han är i stort sett fullständigt orädd och jag vet inte vad som skulle kunna få honom att tappa fattningen. Inför en jättepublik utförde han apporten. Applåderna ville aldrig ta slut. Jag kunde skönja ett visst mått av avund hos en hos en av våra mest kända cocker profiler. Foto Bo Ferm som jag snodde bilden ifrån under följande länk http://fermsgrabbar.blogspot.com/ 
Vi har besök av två kända retrieverprofiler nämligen Karin Thunander och Lena Westerman som driver Kennel Stremlights tillsammans. I Stockholmsregionen finns det inte så mycket fasanjakter längre eftersom dom flesta gods lagt ner verksamheten. Trist tycker jag eftersom fasanklappjakter är bland dom trevligaste jaktformer jag vet. Dessutom en gammal klassisk jaktform som bedrivits sedan 1800 talet på gods och heresäten. I synnerhet i Storbrittanien. Tog lite bilder på damerna i fråga och jag tycker bilderna blev jättebra. Idag har hela tjejgänget tränat hundarna hos Sofia på Vittskövle och själv har jag tittat på grisar. Haft massor med gris i pass men eftersom det var bestämt att det ska vara årsgris så fick jättegalten leva. Hade en flock på tolv skjutbara som var på väg emot mig men dom vek av bakom en kulle och gick så nära mitt pass att jag hörde dom andas,  men jag kunde inte se dom. Hade flera stora svarta grisar i pass under eftermiddagen men som sagt inte skjutbara. Roligt var det och det var många andra som fick skjuta så det blev en del på paraden. Morra och Bita fick jobba under ett drev också och det är glädjande att Bita fortfarande utvecklas.

Hälsningar

Anders

4 kommentarer till Tack alla vänner som skrivit under kommentarer.

  • Anders, det är fascinerande att höra att du både kan räkna antalet grisar och dessutom veta att de är skjutbara, utan att se dem och bara genom att höra dem andas…

    Tack Mirjam, Karin och Lena för en mycket rolig och inspirerande träningsdag. Välkomna åter!

    Kramar Sofia

  • Ja han ser ju inte skillnad på tupp o höna, men räkna osynliga grisar gör han…

    Undrar vad han äter till frukost 😉

    Kunde inte låta bli 😉

    Kramizz

  • jaha skall man lära hunden apportera på taket också? Är det en del av nya regler mån tro??
    Kramisar

  • Tak apportering ingår endast i spaniel reglerna;)

    //Caroline

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *