Fick Labradoren häromdagen. Rasklubbens tidning med andra ord. Där finns en artikel om labradorklubbens öppna mästerskap och det var trevligt att läsa. Hittar sedan en artikel skriven av en välrenomerad utställningsdomare som dömt hundar runt om i världen i trettio år. Artikeln handlar om rasuppdelning vilket är ett faktum på väldigt många raser. Kan vara intressant att läsa tänkte jag men kom snart fram till att det är samma gamla diskussioner som egentligen utmynnar i vilken typ av hund som är den rätta. Trodde i min enfald att den diskussionen tagit slut vid det här laget.

Frågan som ställs är varför inte en vacker hund kan vara duktig. Självklart, men som sagt s ligger skönheten i betraktarens ögon och för mig så skiljer den uppfattningen sig avsevärt från det artikelförfattaren menar. Det som är mest fascinerande är att man från utställningssidan förklarar vilken typ av hund vi jägare skall ha. Han påstår att jaktlabbarna på ingen punkt uppfyller rasstandarden och ställer frågan om verkligen en labrador skall behöva liggunderlag och täcke när den vistas ui naturen. Jaktvarianterna är också övertempererade och rastlöst pipiga. Många av dessa överstressade hundar flänger omkring på fälten alldeles för snabbt för att kunna hitta något. Jag orkar inte refferera mer men en sak kan jag säga. Sälar fryser inte, men dom har väldigt svårt att hinna ikapp en skadad hare eller fasan på land och en del problem med att ta sig över staket. Välkommen på jakt Kenneth och ta med dig hunden så skall jag förklara vad jag menar.

Bilden är på Trolle och är tagen häromdagen och illustrerar med all tydlighet vad jag menar. Han är nog inte rastypisk i artikelförfattarens mening men ta en runner och hoppa det kan han.

Anders