God Morgon.

Det är två år sedan jag stod nere vid havet i soluppgången tillsammans med Henrik och Jan. Andpremiär. Gässen flög in över land och änderna avtecknade sig mot den stigande solen. Skott bröt tystnaden och plasken efter änder och gäss som slog i vattenytan hördes i halvmörkret. Hade händerna fulla med fågel. Gick upp på land och lastade av. Tillbaka ut i vattnet och en and kommer flygande förbi. Ett skott, en explosion och min jaktliga bana skulle kunnat vara över. Henrik hjälpte mig upp till vägen där ambulansen kom och hämtade mig.
Jakt är härligt. Spänning, naturupplevelser och social gemenskap. Men det är också farligt eftersom vi hanterar vapen och det kan bli väl rutinmässigt för oss som jagar mycket.
 För det första så vill jag inte att det som hände mig skall hända någon annan. Jag har många kamrater som jagat i många år. Jag vet att det ”nästan” har hänt ett par av dom. Vi har unga människor som precis tagit jägarexamen och andra som skall göra det. Mina vänner vet vad som hänt mig men saker faller i glömska och olyckor händer igen.
På mitt jobb rapporterar vi olyckor och tillbud. Vi rapporterar även säkert beteende. Allt för att lära oss och för att förebygga olyckor. Mitt osäkra beteende drabbade bara mig själv. Som tur är så drabbades ingen annan vilket hade varit mycket värre för mig.
Så för er känsliga läsare så ber jag om ursäkt om jag orsakar obehag. Jag känner så själv när jag ser bilden Jag väljer att lägga den värsta bilden sist.

Jag har troligen stoppat en 20 kalibers patron i en tolva vilket händer flera gånger per år bland annat i England. Där har man valt att publicera liknande bilder i jakttidningar för att förebygga olyckor. Jag lägger det på min Blogg.
Slutligen ett stort tack till handkirurgen i Malmö för det fantastiska arbete man gjorde.