labrador wachtel & borderterrier
Menu 

Hej.

Hösten har varit lugn och behaglig i den bemärkelsen att jag för första gången på 10-15 år inte engagerat mig i klubbarbete och jaktprovsverksamhet. Kände redan förra våren att jag var rätt så mätt på alltihop. När man är less på saker och ting så gör man inget bra jobb och då är det bättre att andra människor med motivation tar över. Det känns definitivt som att A-provsverksamheten tagit ett nytt avstamp och fått ny fart under detta året.  Hoppas att SSRK kan fortsätta på den inslagna kursen och så som jag ser det så borde prioriteten ligga på kvalitetssäkring av jaktprovsverksamheten och fortsatt fokus på utbildning av domare.

Ligger på soffan och har precis tittat på en dokumentär om JFK och hans livvakter. Fascinerande att höra deras berättelser. Kom hem från ett fantastiskt kvällssträck i havet där undertecknad sköt tomt i patronväskan på 20 minuter. En traumatisk upplevelse vill jag säga. När änderna väller in och fickan blir allt tommare så känner man paniken komma. Nu löste det sig som väl var. Victor som är elev hörde mitt ångestvrål och kom springande med en handfull patroner. Han orkade väl inte höra på längre.  Tack Victor. Trolle, min pålitliga jaktkompis jobbade på i det kalla vattnet utan att vika ner sig. Hörde när han frustande ställde sig framför mig i mörkret, sträckte ner handen, tog emot fågeln, vände mig om och sköt och skickade Trolle igen. Att det är kallt i vattnet kan jag intyga. Själv hade jag behövt en våtdräkt häromdagen ute i mossen. Släppte Wachtlarna ute i vassarna och det blev griskontakter direkt. Nu är mina wachtlar lite för kortbenta där ute och i underläge mot grisarna som går som stridsvagnar i vassen. Tänkte backa upp hundarna och vadade ut med mina tejpade Gore tex brallor och shit! Ett dike. Befann mig plötsligt med vatten upp till hakan. Fick tag i en liten björk och försökte ta mig upp. Det som var fascinerande var att jag inte blev blöt på underkroppen direkt. Byxor och stövlar höll tätt. Försökte ta mig upp snabbt men det tog några minuter och jag kände hur vattnet forsade ner från midjan och neråt. Jodå. Jag har en midja även om den inte syns så bra. När jag kom upp fick jag hälla vattnet ur bösspipan. Försökte rädda jaktradion men det var lönlöst. Slängde av mig jackan och upptäckte att jag hade något i bröstfickan. En HTC Desire av senaste modell. Full med SMS och telefonnummer samt andra hemligheter som den tog med sig i graven. Det går att fylla en sån med vatten. Det blir bubblor bakom glaset. Andreas förbarmade sig över mig och ställde mig på pass. Tack Andreas för den fina galten jag fick skjuta.
Jaktkompisarnas kommentarer till att jag trampat ner i ett djupt dike var att det behövde inte vara speciellt djupt för att det skulle räcka mig till hakan. Tack mina vänner! Jag älskar er också!

Två resultat som vi inte lagt in är Lars Oves Carmals Megs Topi som fick en etta i NKL.
Eva som fick samma resultat på Carmals Kitas Poacher. Stort Grattis från Mirjam och mig.

Grattis till Björn Johnsson som går en ljus utställningskarriär till möte med Bellisen Carmals Digger som blev BIR valp i Malmö. Maria Erlandssons kullbror Carmals Devil blev tidigare under hösten BIR valp på en annan utställning.
Nu väntar vi en ny kull med Bellisar för Bella är parad med J SEVCH DKJCH SEJ(G)CH Ad Hoc’s Unbreakable (Rasmus)

Carmals Heroine Quest verkar dräktig och valpar väntas i Januari.

Hälsningar
Anders

En kommentar till En lugnare höst än vanligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *